De här shortsen. Jag minns inte när jag köpte dem. Jag minns inte att jag har använt dem. Och jag skulle framför allt aldrig gå ut i dem nu. Ändå plockar jag fram dem då och då. Kring nyår. Efter sommaren. Måndagsmorgnar. Ser om de går att knäppa. Det gör de sällan. Så jag stoppar tillbaka dem i garderoben. Tänker att jag får skärpa mig.
Under hela mitt vuxenliv har jag omgetts av kvinnor som ”måste gå ner några kilon”. Kvinnor som tänker att allt skulle bli så mycket bättre om de bara ”kom i den där”. Bröllopsklänningen från 2002. Skjortan som spände över brösten redan när den köptes. Jeansen som passade innan barnen kom. Plagg som hänger längst in i garderoben och ibland plockas fram för att se hur långt från idealet – och lyckan? – vi befinner oss.
I projektet vill jag sätta fingret på ett fenomen som väldigt många kvinnor kan relatera till och, i förlängningen, visa på ett många gånger skevt förhållande till kroppen, kilon och centimetrar i relation till lycka/välmående/framgång.
Jag tar porträtt på kvinnor i åldern 20-100 år, där alla är iklädda eller håller i det plagg de skulle vilja komma i en dag.
Syftet är att peka på fenomenet – att vi kvinnor har de här plaggen i våra garderober – och att utforska varför. Fotograferingen är alltså lika mycket ett samtal, där en kort text kommer att komplettera bilden.
Våren 2021 fick jag ett projektstöd av kulturnämnden i Helsingborg och tanken är att bilder och texter ska mynna ut i en utställning.
11 april 2022 intervjuades jag av Johanna Zachhau i Förmiddag i P4 Kristianstad om projektet. Här kan du lyssna på intervjun, någon timme in i klippet.
